Aggtelek är en by i norra Ungern som gett namn åt nationalparken på gränsen till Slovakien. Här finns ett kulligt landskap på kalkberggrund med Baralda, en av Europas största grottor. Grottsystemet sträcker sig mer än 25 kilometer varav sju kilometer inne i Slovakien. Nere i grottan finns spår av människor som levde för mer än 7000 år sedan. Delar av grottan är öppen för besökare och en guidad tur tar cirka en timma. Tre ingångar är öppna, dels i byn Aggtelek, i byn Josvafö sex kilometer österut samt i Vörös-tó strax innanför Josvafö. Det finns ytterligare 250 mindre grottor i nationalparken och några av dessa är också öppna för besökare.
Kullarna i området är klädda med lövskog som domineras av ek, bok och ask. I dalgångarna finns artrika ängs- och betesmarker i ett karstlandskap. Kalkberget kommer i dagen på flera ställen och man kan se markanta svackor efter instörtade grottor. Floran är rik med flera östliga stäpparter som fjädergräs. Vid vattendragen kan man få se kungsfiskare, forsärla och strömstare. De många grottorna är övervintringsplatser för fladdermöss och hela 21 av Europas 29 arter har påträffats. Grottorna har också en hel del insekter och spindeldjur som anpassat sig till det mörka livet under mark. En av de sällsynta arterna är en blind karabidskalbagge.
Nationalparken bildades 1985 och förklarades som världsarv 1995. Området är på cirka 200 kvadratkilometer varav cirka 40 har strikt skydd. Ett litet museum i Aggtelek beskriver parkens flora och fauna samt de unika grottorna. Från muséet utgår flera vandringsleder i parken. I byarna finns pensionat och i Aggtelek en campingplats. Området har bussförbindelse med Eger, Miskok och Gyöngyös samt enstaka bussar direkt till Budapest under högsäsong. Till Aggtelek kan man även komma med tåg från Miskok.