Tatra nationalpark

Nationalparken Tatra i södra Polen där den första snön kommer redan i september.

Tatrabergen utgör karpaternas högsta toppar i den norra delen av bergskedjan på gränsen mellan Polen och Slovakien. Här finns den nordligaste högalpina miljön i centraleuropa och på båda sidor om gränsen är bergen skyddade som nationalpark.

Bergskedjan består främst av granit men här finns även sedimentära kalkstenslager med grottsystem och karstlandskap. Högsta toppen heter Gerlachovsky stit och är 2655 meter över havet. Snön ligger på de högre topparna större delen av året. På bergssluttningarna växer skogar med främst gran och bok med inslag av tall, lärk och sykomorlönn. Över 1500 meter över havet dominerar gran och över 1990 meter växer en buskzon med bergtall. På de högalpina ängarna över 2250 meter växer bland annat alpsippa, alpklocka och edelweis. Över 2200 kärlväxtarter har påträffats varav cirka 35 är endemiska. Även moss- och lavfloran är artrik med över 700 respektive 500 arter.

I området finns bland annat Europas nordligaste förekomst av gems, mer än 30 vargar, över 200 björnar, lo, vildkatt, kronhjort och vildsvin. Vid de rena vattendragen lever utter och på alpängarna murmeldjur. Fågellivet är artrikt med bland annat kungsörn, pilgrimsfalk, tjäder, orre, murkrypare och svart stork.

Nationalparken på den Slovakiska sidan bildades redan 1949 och på den polska sidan 1954. År 1993 blev båda nationalparkerna biosfärområde. Nationalparkerna har ett stort antal leder och många övernattningsstugor i bergen. Området är populärt för skidåkning med flera större anläggningar för utförsåkning samt god service i form av boende, restauranger och förbindelser med tåg och buss. I Polen är staden Zakopane den naturliga utgångspunkten för vandringar i bergen och här finns järnvägsförbindelse med Krakow. I Zakopane finns skidanläggning med linbana för de som snabbt vill komma upp till högalpina marker.