De brittiska öarna ligger utsatta för Atlantens lågtryck med ett milt klimat och riklig nederbörd. Det är kanske främst två karaktärer som dominerar intrycket av naturen, dels klippkusterna med sina fantastiska fågelkollonier och dels kulturlandskapet med sina gröna betesmarker, ofta inramade av stenmurar och häckar samt de höglänta betade ljunghedarna. Människan påverkan har varit omfattande men erbjuder också livsmiljöer som är unika.
Golfströmmen sveper förbi utanför de brittiska öarna och bidrar till det milda klimatet. Det skiljer bara 11 grader i medeltemperatur mellan vinter och sommar. Topografin har mer karaktär av backlandskap än berg. Berggrunden är gammal och väder och vind, samt inte minst istider, har slipat ner bergskedjorna. Högsta berget är Ben Nevis i västra Skottland med 1344 meter över havet. Skottland är mest kuperat och från Skottland går de Penniniska kullarna ner till Peak District och Yorkshire Dales nationalparker.
Kusterna har stora tidvattenskillnad som sätter prägel på växt- och djurlivet. Som mest uppgår skillnaden till tio meter mellan ebb och flod. Den rikliga nederbörden och urbergsmorän har gjort att höjdsträckningarna har urlakats på näringsämnen och med mångårigt bete har omfattande hedmarker skapats. Skog förekommer sparsamt men det finns fortfarande kvar ett stort antal gamla träd kring gods, på allmänningar och kronans mark. Fina områden är bland annat New Forest.
Barrskog växer naturligt i Skottland men har planterats över hela ögruppen. De brittiska öarna har få endemiska arter eftersom Engelska kanalen bildades relativt sent. Under istiden var England förbunden med övriga Europa. Däggdjursfauna har dock med människans hjälp utökats med arter som dovhjort, sikahjort, muntjak och vattenrådjur.
Fågellivet är kanske mest spännande längs kusterna och i de stora fågelkollonierna som finns framför allt i den norra delen. Här finns arter som stormfågel, mindre lira, stormsvala, klykstjärtad stormsvala, havssula, toppskarv, storskarv och storlabb. Här påträffas också den sällsynta rosentärnan. I Skottland finns flera nordliga arter som fjällripa, moripa, tjäder, rödvingetrast och vinterhämpling.
Naturvårdsarbetet har en lång tradition på de Brittiska öarna men skiljer sig en del från övriga Europa. Här har stiftelser och föreningar en större roll i skyddet av natur bland annat genom National Trust som äger stora markinnehav. Nationalparkerna är också lite annorlunda eftersom de omfattar kulturlandskap och bebyggelse och består inte bara av naturområden.
Servicenivån är mycket hög i alla skyddade områden med informationscenter, vandringsleder, rastplatser och guider. Var man än befinner sig är det inte långt till en pub, ett bed and breakfast eller en campingplats.