En varierad berggrund ger f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en varierad flora och fauna. Berggrunden p\u00e5verkar de kemiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna, topografi, vattenfl\u00f6den och infiltration, jordarter och m\u00e4nsklig p\u00e5verkan som alla \u00e4r viktiga f\u00f6r v\u00e4xt- och djurlivet.<\/p>\n\n\n\n
Magmatiska bergarter<\/strong><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r magman i jordens inre stelnar uppst\u00e5r bergarter som kallas kristallina. Dessa \u00e4r de \u00e4ldsta bergarterna och kallas allm\u00e4nt f\u00f6r urberg. Magman \u00e4r inte homogen utan sammans\u00e4ttningen p\u00e5verkar vilken typ av kristallina bergarter som bildas. Granit och gnejs \u00e4r vanliga bergarter i Skandinavien och har bildats p\u00e5 stort djup i jordskorpan. N\u00e4r magma tr\u00e4nger upp till utan f\u00f6r kristallerna en annan struktur. Exempel p\u00e5 dessa bergarter \u00e4r basalt och glas. N\u00e4r gaser kristalliseras i n\u00e4rliggande bergarter bildas metaller som guld, silver, koppar och bly.<\/p>\n\n\n\n Sediment\u00e4ra bergarter<\/strong><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r bergarter eroderar och bryts ner till grus, sand och lera kan det under tryck bildas nya s\u00e5 kallade sediment\u00e4ra bergarter. Hit r\u00e4knas till exempel lerskiffer och sandsten. Dessutom kan organiskt material ocks\u00e5 bilda bergarter under tryck. Hit r\u00e4knas kalkbergarter som bildats av skaldjur som avlagrats i tropiska hav. Kol och olja \u00e4r ocks\u00e5 organiska material som omvandlats under h\u00f6gt tryck nere i jordskorpan. \u00c4ven sediment\u00e4ra bergarter kan i sin tur omvandlas till metamorfa bergarter. Bland annat sandsten kan omvandlas till kvartsit och kalksten till marmor.<\/p>\n\n\n\n Bergarternas kretslopp<\/strong><\/p>\n\n\n\n Alla bergarter p\u00e5verkas av solstr\u00e5lning, vatten, is, vind och v\u00e5gor n\u00e4r de exponeras. Vissa bergarter \u00e4r mer l\u00e4ttvittrade \u00e4n andra medan till exempel urberg \u00e4r mer motst\u00e5ndskraftiga. Bergarter vittrar, mineralerna pressas ihop till nya bergarter och med tiden \u00e5terv\u00e4nder mineralerna till magma igen. Genom r\u00f6relserna i jordskorpan f\u00f6rskjuts de olika bergarterna och blandas i ofta komplexa sammans\u00e4ttningar. D\u00e4rf\u00f6r kan de olika lagren i jordskorpan hamna vertikalt och unga bergarter som kalksten hamna h\u00f6gt uppe i bergsmassiv.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r man tittar p\u00e5 en geologisk karta \u00f6ver Europa framtr\u00e4der vissa drag. I ytskiktet f\u00f6rekommer urberg framf\u00f6r allt i Skandinavien och vissa begr\u00e4nsade omr\u00e5den i s\u00f6dra och centrala Europa, till exempel Gredosmassivet i Spanien, Centralmassivet i Frankrike och delar av Alperna. Yngre bergarter dominerar \u00f6vriga Europa, framf\u00f6r allt p\u00e5 de stora sl\u00e4tterna i Central och \u00d6steuropa. En f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r geologin ger en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vilka v\u00e4xter och djur som kan leva i ett omr\u00e5de och omv\u00e4nt ber\u00e4ttar vegetation och djurliv om vilken geologi som finns i omr\u00e5det.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En varierad berggrund ger f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en varierad flora och fauna. Berggrunden p\u00e5verkar de kemiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna, topografi, vattenfl\u00f6den och infiltration,<\/p>\n