F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur Europa ser ut idag m\u00e5ste man g\u00e5 mycket l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Till en tid d\u00e5 Europa inte l\u00e5g d\u00e4r den g\u00f6r idag och d\u00e5 klimatet och atmosf\u00e4ren var annorlunda. Det var d\u00e5 bergarterna formades och livet p\u00e5 jorden b\u00f6rjade ta form.<\/p>\n\n\n\n
Vulkaner och jordb\u00e4vningar<\/strong><\/p>\n\n\n\n Berggrunden \u00e5r cirka 5-40 kilometer tjock och omg\u00e4rdar det varma flytande innand\u00f6met. Magman r\u00f6r sig i str\u00f6mmar som p\u00e5verkar jordskorpan. Bland annat har sprickor utvecklats som avskiljer kontinentalplattor. N\u00e4r plattorna m\u00f6ts bildas bergskedjor och l\u00e4ngs sprickorna finns vulkaner och \u00e5terkommande jordb\u00e4vningar. Europa h\u00e4nger samman med den stora Euroasiska plattan och har gr\u00e4nszonen i Medelhavet samt ute i Atlanten rakt genom Island. F\u00f6rutom p\u00e5 Island finns Vulkaner i s\u00f6dra Italien, Vesuvio och Etna, och jordb\u00e4vningar f\u00f6rekommer i hela Medelhavsomr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n Tropiska Europa<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kontinentalplattorna r\u00f6r sig mycket l\u00e5ngsamt, cirka 2-5 centimeter per \u00e5r, upp till 18 centimeter under extrema f\u00f6rh\u00e5llanden. Under l\u00e5ng tid medf\u00f6r dessa r\u00f6relser att kontinenterna f\u00f6rflyttas. F\u00f6r cirka 300 miljoner \u00e5r sedan satt alla kontinenter samman i en stor kontinent som kallas Pangea. Detta har medf\u00f6rt att Europa d\u00e5 l\u00e5g betydligt l\u00e4ngre s\u00f6derut och hade ett tropiskt klimat. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som vi kan p\u00e5tr\u00e4ffa kalkberggrund l\u00e5ngt upp i fj\u00e4llen med sp\u00e5r av arter som lever i tropiska milj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n Arternas utveckling<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kontinenternas r\u00f6relser har haft stor p\u00e5verkan p\u00e5 arternas utveckling. N\u00e4r kontinenterna skildes \u00e5t gick utvecklingen i olika riktningar beroende p\u00e5 klimat, milj\u00f6 och samspel med andra arter. Genom att Europa h\u00e4nger samman med Asien \u00e4r utvecklingen inte lika unik f\u00f6r Europa. Artbildning sker \u00e4ven i mindre skala p\u00e5 \u00f6ar d\u00e4r kontinentalr\u00f6relser inte spelar s\u00e5 stor roll utan avst\u00e5ndet till andra \u00f6ar och fastlandet. Bland annat ser vi detta p\u00e5 m\u00e5nga unika arter p\u00e5 \u00f6ar i Medelhavet. Bergsomr\u00e5den kan ocks\u00e5 fungera som \u00f6ar i \u00f6vriga landskap d\u00e5 de har ett unikt klimat. H\u00e4r har den \u00e5terkommande nedisningen spelat stor roll f\u00f6r arternas \u00f6verlevnad. Nedisningarna p\u00e5verkade \u00e4ven havsniv\u00e5n vilket gjorde att \u00f6ar fick kontakt med fastland och sedan avskildes n\u00e4r havet \u00e5ter h\u00f6jdes.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur Europa ser ut idag m\u00e5ste man g\u00e5 mycket l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Till en tid d\u00e5<\/p>\n