{"id":236,"date":"2022-01-16T22:44:10","date_gmt":"2022-01-16T21:44:10","guid":{"rendered":"http:\/\/europanatur.se\/?page_id=236"},"modified":"2022-01-30T12:20:26","modified_gmt":"2022-01-30T11:20:26","slug":"alperna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/omraden\/alperna\/","title":{"rendered":"Alperna"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n

Alperna \u00e4r Europas m\u00e4ktigaste bergskedja som sk\u00e4r i en mer \u00e4n 800 kilometer l\u00e5ng b\u00e5ge genom Frankrike, Schweiz, Italien, \u00d6sterrike, s\u00f6dra Tyskland och Slovenien. Bergskedjan \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis ung och har bildats f\u00f6r mellan 35 och 25 miljoner \u00e5r sedan d\u00e5 den Afrikanska kontinentalplattan pressade p\u00e5 den Europeiska. H\u00f6gsta toppen \u00e4r Mont Blanc p\u00e5 4807 meter och andra h\u00f6ga toppar \u00e4r Matterhorn i Schweiz p\u00e5 4477 meter och Eiger med 3970 meter. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Hohe Tauern i \u00d6sterrike.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r fr\u00e4mst glaci\u00e4rer som skapat de dramatiska dalg\u00e5ngarna och branta bergssluttningarna. Alperna best\u00e5r fr\u00e4mst av kristallina bergarter som granit och porfyr med inslag av sediment\u00e4ra bergarter som kalksten, dolomit och sandsten, fr\u00e4mst i syd\u00f6stra delen. <\/p>\n\n\n\n

Alperna kan delas in i fyra vegetationszoner. I de l\u00e4gre bergspartierna upp till 1400 meter dominerar \u00e4ngs- och betesmarker med inslag av skog p\u00e5 brantare partier och l\u00e4ngre bort fr\u00e5n bos\u00e4ttningar. I de h\u00f6gre bergssluttningarna mellan 1400 och 1900 meter dominerar gran med inslag av l\u00e4rk, al, l\u00f6nn och tall, I de h\u00f6gre partierna \u00e4r l\u00e4rken vanligare och h\u00e4r finns \u00e4ven inslag av cembratall. \u00d6ver 1900 metertunnas tr\u00e4dskiktet ut och ers\u00e4tts av alpin vegetation med buskar som alpros, olika videarter och dv\u00e4rgtall. I den h\u00f6galpina zonen mellan 2200 och 2800 meter v\u00e4xer en artrik och t\u00e5lig \u00f6rt- och gr\u00e4svegetation. En av de mer k\u00e4nda v\u00e4xterna \u00e4r edelweiss som f\u00f6redrar kalkrika jordar.<\/p>\n\n\n\n

Alperna inneh\u00e5ller en del nordliga arter som kunnat leva kvar i det svalare klimatet, t ex bj\u00f6rn, skogshare och ripa. H\u00e4r finns ocks\u00e5 ett asiatiskt inslag med murmeldjur och \u00e4r vanliga p\u00e5 alp\u00e4ngarna. De mest uppm\u00e4rksammade d\u00e4ggdjuren \u00e4r annars stenbock och gems som efter att ha varit h\u00e5rt jagade under l\u00e5ng tid nu \u00e5terh\u00e4mtat sig. S\u00e4llsynt kan lo p\u00e5tr\u00e4ffas och \u00e5terintroduktion har skett i bland annat Schweiz. Typiska f\u00e5gelarter \u00e4r alpkaja och alpkr\u00e5ka som ofta ses kretsa l\u00e4ngs bergssidorna. En riktig raritet \u00e4r Lammgamen som finns mycket s\u00e4llsynt p\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen i Alperna. P\u00e5 h\u00f6jder upp till 3000 meter h\u00e4ckar sn\u00f6finken. Vintertid kommer den ned i dalarna och \u00e4r l\u00e4ttare att f\u00e5 se. Bland grod- och kr\u00e4ldjuren finns f\u00e5 unika arter f\u00f6rutom alpsalamander. De m\u00e5nga isolerade dalarna mellan bergsmassiven har skapat f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r artbildning bland fj\u00e4rilarna. Ett 20-tal arter har sin huvudsakliga utbredning i Alperna, bland annat Apollofj\u00e4ril, alpn\u00e4tfj\u00e4ril, alpin \u00e4renprisn\u00e4tfj\u00e4ril och flera svartgr\u00e4sfj\u00e4rilsarter.<\/p>\n\n\n\n

Alperna \u00e4r l\u00e4ttillg\u00e4ngliga med goda kommunikationer och gott om logi. De m\u00e5nga skidanl\u00e4ggningarna bidrar till infrastrukturen. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en l\u00e5ng tradition av friluftsliv med m\u00e5nga leder och stugor f\u00f6r \u00f6vernattning.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tTriglav nationalpark<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tDolomiterna nationalpark<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tGran Paradiso nationalpark<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tHohe Tauern nationalpark<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tJungfraujoch<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tSchweiz nationalpark<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tBerchtesgaden nationalpark<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tEcrins nationalpark<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alperna \u00e4r Europas m\u00e4ktigaste bergskedja som sk\u00e4r i en mer \u00e4n 800 kilometer l\u00e5ng b\u00e5ge genom Frankrike, Schweiz, Italien, \u00d6sterrike,<\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4saAlperna<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":172,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-236","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/236","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=236"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/236\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1976,"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/236\/revisions\/1976"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/172"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/europanatur.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=236"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}